söndag 16 september 2012

bryt ihop och kom igen

Sa till mig själv bryt ihop och kom igen, låt ingen få trampa på dig, torka dina tårar och va den Kajsa du vill vara, ingen ska döma dig för ditt utseende du är ingen sämre människa för att du inte är smal och perfekt. Du vet ju själv vad du gör, du FÖRSÖKER i ditt tempo minska i vikt och du har en alldeles underbar make som säger att han älskar dig över allt annat i världen!
Torka tårarna nu och starta från ruta 1, försök glömma iaf gömma undan det elaka.
Var dig själv tro på dig själv, och lev i nuet.

Livet
är som en bok, du kan inte ändra de sidor som redan är skrivna, men du kan börja på ett nytt kapitel.

Kajsa

fredag 14 september 2012

Kränkning

Vaknade i morse och var på ett mycket gott humör, det var fredag och i kväll skulle vi ha en mysstund i soffan hela familjen och se film.Åkte till jobbet redan vid 6.45 jag börjar ju egentligen kl.08.00, men ibland är det skönt att vara tidig och jag brukar hinna md en hel del saker innan telefonen börjar ringa. Gjorde som vanligt när jag kommer tidigt, gick runt och öppnade fönster, tände lite, startade  skrivare och kopiatorer, vid 7.30 börjar resten av mina arbetskamrater droppa in, jag satte då på kaffe tände ljus och vi slog oss ner och pratade, hade en trevlig stund som alltid på morgonen. Strax innan 8 så knallar var och en in till sitt och jobbar på. Humöret var fortfarande på topp, alla var glada och vi pratade glatt. Sen händer det som jag bara väntat på ska hända, tyvärr... Vid 9 fikar vi alltid, vi betalar en slant varje månad till kaffe och  har alltid mackor och pålägg och ibland lite extra gott om någon köper med det. Detta är en helg stund men sista tiden har en "ny" kollega nääeee vill egentligen inte kalla henne det men låt gå, börjat fika hos oss, hon anmärker hela tiden på fikat, på vad vi äter och på att man inte ska äta det och inte ska dricka det osv. Detta har även hänt vid luncherna, då hon slängt ur sig att herregud att ni kan äta det där, det där gör er feta osv. osv osv Många med mig har retat sig på detta och sagt emot ibland men hon kör sitt race och lyssnar inte alls på oss andra. Tro mig vi har flera gånger tyckt att hon förstört våran fika stund med sitt tjat, vi är alla vuxna människor och kan ta hand om oss själva, ingen behöver komma och tala om hur jag ska leva mitt liv. Det har vid flera tillfällen blivit lite "hett" och rösterna har höjts med bägaren har inte runnit över än. Men idag gjorde den det för mig, jag som VET att jag är tjock, jag mår kanske inte så bra av det men annars är det nog inte så många fel på mig, det vill jag inte tro iaf. Jag är en omtänksam människa som vill allas bästa, jag är flexibel och gör ett bra jobb, det får jag ofta höra. Idag jämförde hon mig med en alkoholist, "-ni som är feta är lika motbjudande som de där a-lagarna på bänken, ni är lika sjuka som dom och ni är lika motbjudande. Ni inser inte själva hur omgivningen ser på er, och hur mkt ni kostar samhället. Det är ju så man blir äcklad av all fetma"!!!! HÄR brast det för mig, jag skrek rakt ut, att jämföra mig med en alkis var det värsta jag hört, jag är fet visst, men att höra att jag äcklar människor är inte ok. Flera av mina kollegor stod upp för mig och sa att nu fick det väl räcka. Tyvärr blev jag så arg och så ledsen och tårarna kom i floder, aldrig har någon sårat mig så djupt och aldrig har jag uppfattat mig själv som äcklig, jag har ofta fått höra att jag alltid är fräsch, klar mig snyggt och ser välmående ut, duschar och sminkar mig varje morgon omsorgsfullt, försöker tämja mina lockar så gott det går, men idag kände jag mig som jag tror att en a-lagare gör efter flera dagars supande utan vare sig mat eller dusch, helt förstörd. Efter att hon gått kramade flera av mina kollegor om mig och stöttade mig, tyvärr kunde jag inte ta det med chefen direkt som sig bör eftersom hon inte var på plats idag, men på måndag ska jag genast ta upp det så att hon inte fortsätter att såra fler människor denna hemska människa. Tårarna ville dessvärre inte sluta trilla och jag kände mig bara mer och mer ledsen, jag mailade min man och frågade om han hade tid att hämta mig på jobbet och skjutsa hem mig, han undrade naturligtvis vad som hänt och jag förklarade så gott jag kunde, han kramade om mig och sa att ingen skulle trampa på mig ostraffat, jag sa att jag skulle ta det direkt på måndag med chefen och han var noga med att påminna mig om att han skulle se till att jag verkligen gjorde det oxå. Så.. nu sitter jag här söndergråten ensam och tycker livet inte alls ä särskilt kul, har svårt att känna att jag kommer kunna njuta av fredags myset vi planerat, det enda jag önskar just nu är att jag vaknar upp i morgon och är en smal människa som inte äcklar någon <3 p="p">

torsdag 13 september 2012

Mys sugen

Idag är en sån där myssugen dag, tänker inte göra nåt och bara krypa upp i soffan och gosa men den som vill gosa, tänker tvinga min make annars :)
Varit supertrött hela dagen idag och bara längtat hem till soffan, har sådana dagar ibland, trots att det varit en solig varm o fin dag. Kanske borde ta en höst promenad för att piggna till men näääeee orkar inte tänker vara lat idag oxå...som alla andra dagar alltså, jag är ett hopplöst fall tydligen, önskar det fanns en genväg till en superkropp, eller superkropp, är det verkligen det jag vill ha?

Tjoho!

onsdag 12 september 2012

Åhhh vad jag önskar att jag hade en ledig dag imorgon, att jag hade en flaska rött hemma och att det inte var så många måsten. Har visserligen en flaska rosé vin hemma men näääee det är inte allas vad jag är sugen på. Är bara sugen på ett glas rött, tända ljus och lite bra tv.
Såg visserligen att det "Bonde söker fru" startar ikväll, tycker faktiskt att det är ett lite småmysigt program :)
I övrigt har jag haft en usel dag på jobbet, knappt hunnit avsluta ett telefonsamtal innan nästa kommit, mailen har avlöst varandra och springet i mitt kontor har varit lite för mycket för att jag ska tycka att det varit ok idag. Har ju varit borta i 2 dagar på olika projektmöten och jag vet ju att alltid efter det så kommer det surt. Smällar man får ta helt enkelt. 
Blev uppringd av fackförbundet Vision idag, fick prata med en supertrevlig man som förklarade på ett bra sätt om hur jag går tillväga med mitt byte av förbund, de på kommunal däremot var mindre hjälpsamma, var mest intresserade av varför jag ville byta förbund, om jag var missnöjd med något osv. Förklarade bara att jag borde bytt fack för 3 år sedan när jag bytte arbete men att det inte blivit av, men förra veckan när jag blev inkallad till min chef för ett lönesamtal och hon berättade att kommunal var emot individuell lönesättning och inte tyckte att jag skulle få nån löneförhöjning, surade jag till och tog tag i saken, och har sökt info om olika fackförbund och bett om info, idag som sagt ringde de upp mig och jag nappade direkt! Bra jobbat där av mig själv tycker jag.
Har haft lite egentid nu en timme, min älskade make, som jag tyvärr varit lite sur mot ett par dagar, fråga min inte varför, är med sonen på fotbollsträning, lilltrollet är på sin träning, och kommer snart hem cyklandes. Jag har vippat i mig 3 muggar kaffe och ett par knäcke med kaviar...det blev ingen lunch idag det hanns inte med :(
Men nu, nu ska jag laga kålpudding, en kompis till mig skrev i söndags på FB att hon lagat det och sedan dess har jag varit sugen på det så nu är det dax mot köket!
Kajsa <3 p="p">

måndag 10 september 2012

Nya tag då...

Jaha då var det dax igen då igen ja det är det ofta för mig dax att ta nya tag hittade en så fin väggdekor idag på nätet delar den med den som läser min blogg om det nu är någon :)

Igår hände det ändå, min underbara make putsade mina fönster alla både in  och utvändigt emellan och överallt lyckan är gjord och genast känns allt lite lättare tänk va konstig man kan vara, bli glad lättad och lycklig för att ens fönster blivit så fina <3 p="p">
Det är mer bra saker som händer oxå, denna underbart (enligt) mig ur snygga klänning kom hem till mig på posten idag, tyvärr var den lite för stor :) jag fick därför beställa en ny lite mindre det är positivt, visserligen väger jag mer än jag någonsin gjort men tog väl i lite för mkt denna gång, har nyss börjat VV online och hade faktiskt första vecka lyckats med ett minus på 0,9 kg då har jag inte varit särskilt duktig i helgen, vräkt i mig både fika choklad och paj...grrr, drack läsk det har jag inte gjort på hela veckan heller, unnande mig 2 glas vin i helgen och det skulle bli det enda, men med min karaktär blev det hela registret som vanligt med god sås god mat godis vin choklad och annat suck blir så trött på mig själv, började ju typ 2010 att rasa i vikt gick ner 18 kilo men mådde pyton, tappade håret och blev nästan deppad fick dåliga blodvärden och tappade suget, tyvärr slutade jag träna i samma veva och sen har det ökat på igen är tbx på ruta ett fast med en utgång på plus 7 kg från min startvikt 2010
Börjar om och tar det lite lugnare denna gång så kanske jag kan hålla ut ända i mål.
 Nu är det läxtajm, stryktajm och läggtajm återkommer!
Kajsa<3 p="p">

söndag 9 september 2012

Föster färg och kaos

Resten av fönstren blev inte målade, de har inte blivit putsade heller...de har inte fått nya gardiner sedan innan midsommar och ja that's it eller?
Just nu känns det som huset håller på att förfalla för att ingen har tid eller pengar till att fixa nåt :(, hela tiden dyker det upp saker som gör att det precis går ihop sig varje månad och knappt det, jag tror jag blir galen!
Har lyckats få kontakt med en hantverkare som inte kostar skjortan iaf, frågan är just nu när vi kommer våga ringa hit honom så vi kan betala bara hatar att inte ha ett korvöre sparat och inte kunna unna mig något utöver det vanliga. VAD GÖR VI MED VÅRA PENGAR???
Alla i vår omgivning verkar ha en sjö att ösa ur, de renoverar köper nya möbler, byter bil åker utomlands, fyller sina garderober med superfina höstkläder boka fjällresor, åker på Spa och vi, vi har knappt råd att leva..Fy FAN!
Vi är lata, när vi jobba våra 40-50 timmar, fixat läxor, matlagning inköp och den värsta städningen kört barn och hållit i träningar 5 dagar i veckan, varit på matcher både lördag och söndag orkar vi inte så mkt mer hur gärna vi än vill!
Saken är oxå den att vi egentligen avskyr vårt hus, men ska vi kunna sälja det måste vi avsluta de projekt vi påbörjat och rusta upp lite, vi avskyr väl egentligen att bo i kommunen överhuvudtaget, det gör även våra barn tror jag, iaf sonen, han vill flytta till grannkommunen för det är där han har sina "riktiga" vänner som han säger, de han tränar med 5 dagar i veckan och de som verkligen bryr sig. Den stora tjejen går i skolan på annan ort och henne ser vi knappt röken av hon stortrivs som tur är, lilltösen eller lilla o lilla hon blev 9 nu i juli hon kan nog anpassa sig...Jaaaa jag vi vill verkligen flytta börja om och få det som vi vill ha det det!
Vi är alldeles för snälla både jag och min man och har under årens lopp ofta blivit utnyttjade av så kallade vänner, när de sugit ut så mycket det går från oss så går de vidare....Vi säger sällan eller aldrig nej, löser allt till alla andra jämt. När vi sagt i från och inte ställt upp så slutar de våra så kallade vänner att höra av sig....Tråkigt.
Jag vet att folk pratar skit om oss, "dom borde väl göra ordning i sitt hem, herregud ska de inte renovera klart snart, är det inte dax att de byter bil snart, de som verkar tjäna så bra. Vad gör de hela helgerna, måste de vara med sina barn på allt...JAAAAAA det måste vi, de är det finaste vi har och vi är stolta över dom och deras insatser både i skolan och i sina idrotter.
Dessa känslor som jag nu och har haft nu i flera veckor blir bara starkare, är väldigt besviken på vår omgivning på att vi aldrig duger.
Usch  vilket tråkigt inlägg men det var skönt att skriva av sig!

Nu ska jag ta tag i mina jävla fönster så våra så kallade vänner kan prata om det oxå!